Att frakta betongplattor med trasig rygg är inte att rekommendera. Ryggen skriker av smärta så jag kan bara ta tre plattor i taget i skottkärran. Tur det är långledigt så jag kan ta lite i taget under de kommande dagarna. Jag fick dem av en snäll granne som ville bli av med dem så jag hoppas inte hon blir irriterad på att jag jobbar så sakta. Jag har ju liksom inget val.
Plattorna ska jag givetvis använda för att färdigställa trädgårdslandet och jag hoppas ryggen håller för det.
Det här något jag tycker är så himla bra med kolonigemenskap, att man återbrukar och skänker bort det som man inte behöver. Man skänker eller byter plantor och fröer, och inte minst så får man goda råd och tips av de som kan mer än en själv. Sen så finns det ju givetvis de som ska mansplaina saker utan att man bett om det, eller som har något inre tvång att yttra sina åsikter om hur man sköter sin trädgård. Med åldern har jag blivit rätt hårdhudad och jag är inte rädd att säga ifrån om jag tycker att någon går över gränsen. Som tur är så behövs det sällan eftersom de som haft nån slags OCD att vädra åsikter har sålt och flyttat, i alla fall i min direkta närhet.
Vädret är sådär, helt igenmulet och nån regnskur då och då. Det är kallt som attan och jag kunde inte äta lunch på altanen som jag brukar, utan fick avbryta och flytta in i köket. Imorgon ska det bli bättre väder med lite solchanser men tyvärr samma låga temperatur som idag. Nåja, då slipper jag åtminstone svettas när jag jobbar i trädgården. Det är så kallt att jag varit tvungen att dra igång alla element i stugan, vilket lär rendera i en saftig elräkning. Men det skiter jag i, för att sitta och frysa är absolut inte värt det. Faktum är att det är så kyligt att de flesta kolonister verkar välja att stanna hemma idag. Området är ganska öde.
Dock har till min glädje grannens barnbarn hittat hit och ska bo hos sin farmor i helgen. Världens gulligaste tjej (jag tror hon är 10-11 år nu) och jag blir glad bara jag ser henne. Det finns ett barnbarn till som är lite yngre och lika supergullig, men hon är inte här den här helgen.
Jag mutade tjejerna med att de fick plocka hur mycket jordgubbar de ville hos mig, förra året och det resulterade i att jag fick besök många gånger och det var så kul att se dem röja loss och plocka jordgubbar till frukost, lunch och middag.
Tänk vilken lycka att få ha egna barnbarn! Ja, jag erkänner att jag är avundsjuk på mormödrar och farmödrar och hur mysigt de verkar ha med sina barnbarn. Förhoppningsvis får jag bli mormor också en dag.
Tulpanerna är så sakteliga på gång. Några få har slagit ut, men långt ifrån alla.
Och avslutningsvis så blir det så klart lite bilder på det som blommar på kolonin just nu.
