Jag åkte ner till kolonilotten och möttes av en superilsken lapp på min dörr om att det saknades toapapper i servicehuset. Min första tanke: ”Vad sjutton gnäller de på mig för, min städvecka börjar ju imorgon!?”. Men eftersom jag ändå hade nycklarna så gick jag bort för att kolla och allt var i ordning, påfyllt med toapapper och tvål. Då fick jag se att föreningen satt upp nya städlistor och ändrat min vecka så att jag skulle ha städat vecka 38. Jag blir så jäkla trött, de gjorde samma sak förra året och ändrade veckorna utan att notifiera de som drabbas. Sånt här får mig helt att tappa sugen på att tillhöra den här föreningen. Man får inte behandla folk så här och ändra lite godtyckligt! De flesta av oss har arbetsgivare att ta hänsyn till och måste ansöka om semester/ledighet månader i förväg och då skiter sig allt om föreningen får ett ryck och börjar rumstrera om i schemat. Jag är väldigt mild med mina ord när jag säger att den här styrelsen sköter sig under all kritik.
Det visade sig att mina goa grannar hade varit och kollat till servicehuset och fyllt på med vad som behövts (plus att någon som inte gett sig tillkänna måste ha skurat golven idag) och de bjöd dessutom in mig på eftermiddagsfika idag. Tack och lov för K & J, bättre grannar kan man inte önska sig!
Okej nog om detta.
Planerna för att vara på kolonilotten kommande vecka kvarstår, även om det nu öppnar upp för att jag även kan göra en del aktiviteter inne i stan.
Jag tror jag fick extra adrenalin av hela städ-debaklet för jag grävde upp jordgubbslandet på en halvtimme.
Därefter samlade jag frökapslar och rödbetor och sen röjde jag järnet bland alla vissna ringblommor, jungfrun i det gröna, luktärter, vippspirea och dahlior. Jag lade alltihop på det före detta jordgubbslandet och det blev en stor hög.
Jag har bara skrapat på toppen av isberget och högen kommer bli enorm mot slutet av veckan, men som tur är så vet jag att nattfukt, kyla och det faktum att växtdelarna tappar sin fukt och spänstighet, gör att högen kommer sjunka markant. Till helgen kommer jag lägga en mörk presenning över hela rasket, så får maskarna jobba ifred under de kommande 7 månaderna. Det ska bli spännande att se hur mycket som är kvar av växtdelarna i vår? Säkert en del pinnar, men löv och ändra mjuka växtdelar borde ha blivit så slemmiga och nedbrutna att det går att vända ner i jorden. Igelkotten har härmed fått sitt ide säkrat inför vintern, på min tomt.
Apropå igelkotten så såg jag henne försöka dra in en tom sopsäck under min altan för att bädda med. Hon måste ha snott den från altanen och släpat den flera meter. Jag satte stopp för det, för plast känns inte som ett optimalt bomaterial i naturen.
Till min glädje så såg jag att både humlor och bin var i full fart i trädgården, trots att utbudet av nektar och pollen börjar bli skralt.
Höstastrarna har fortfarande inte slagit ut men det känns som att det är på g. Finast just nu är rosenskäror och solrosor och jag blev lite närgången med en vissen solros. Precis som med zinnorna så ser innanmätet av solrosen ut att bestå av tusentals små miniblommor.
Vackrast är Teddy Bear-solrosen som lyser upp med sina fluffiga ansikten.
Över lag är jag nöjd med det nya objektivet jag köpte, men det är väldigt tungt. Jag gillar att jag kan gå nära och ta bilder med stor bländaröppning utan att få kromatisk aberration, men samtidigt känner jag att jag måste fotografera mycket mer för att lära känna den här gluggen ordentligt.
Kvällen lade jag på att rensa och sortera fröer och lägga dem på tork. En del frökapslar hade jag skördat för tidigt, för fröerna var gröna, men jag fick ihop en skaplig samling idag.
Nu tar jag kväll och myser i höstmörkret och tittar på de ringblommor jag räddade när jag gick helt Game Of Thrones i rabatterna.
Hoppas du får en fin kommande vecka!