Nu är jag nere i kolonistugan igen och har ägnat några timmar att gräva bort jordgubbsrevor och flytta dem till en annan plats. Det är ett evighetsgöra som aldrig verkar ta slut och jag är supertrött just nu. Varje gång innan trädgårdssäsongen sätter igång slås jag av hur dålig form jag är i och hur snabbt energin tar slut. Dock vet jag att det kommer bli bättre när jag hållit på och röjt i några dagar och kondisen blir bättre.

Pumpaodling

Jag har även planterat mina pumpaplantor, då jag och min chef har pumpaodlingstävling i år. Jag valde sorten Mammuth som är en känd tävlingssort och kan ge pumpor på upp till 800 kg. Jag vet inte riktigt vad oddsen är lyckas få en så stor pumpa, då jag aldrig gjort detta förut. För säkerhets skull satte jag plantorna på olika ställen i trädgården, där jorden har lite olika kvalitet och soltimmarna skiljer sig en del.
När jag planterat dem såg plantorna rätt ledsna ut och temperaturen hade sjunkit rätt rejält, så jag vet inte om jag begått ett misstag och borde ha väntat med att plantera ut dem? Jag har härdat dem på altanen men nu känns det riktigt rått och ruggigt med bara 12 grader. Vi får se hur det går, jag har några plantor till på G om de här inte överlever.

Vidare har jag sått märgärter och mangold och satt några plantor med gul sommarsquash. Det har varit ständiga regnskurar idag och jag är rejält frusen nu, så jag värmer mig med filtar och har försökt få i mig en pizzaslice, vilket gick sådär. Illamåendet av cellgifterna gör att visa dagar går det knappt att äta, så det blir ett moment 22 eftersom jag känner att jag behöver energi för att jobba mer i trädgården.
Jag ska vila ett par timmar och se om orken kommer tillbaka.

Magnoliafrossa

Utanför köksfönstret har jag nu världens härligaste utsikt. Min stora magnolia blommar helt vansinnigt mycket i år. Många blomblad har redan släppt och gräsmattan under är nästan helt täckt av vit-rosa blad.

Jag har två andra magnolior som är mörkt cerise-rosa och de blommar också ovanligt mycket i år, även om de inte kommer upp i samma klass som den ljusrosa magnolian.

Med lite tur så kommer de blomma en andra gång senare i sommar. Det hände förra och förrförra året, trots att magnolia normalt bara brukar blomma en gång per säsong, åtminstone i den här växtzonen.

Årets planer på kollo

Det här är min fjärde säsong i kolonistugan och i år kommer jag inte göra några stora nya projekt, utan bara försöka ta hand om de odlingar jag har. Tidigare år har fixat nya odlingsplatser, renoverat osv men i år, med cellgifterna, så får jag sätta ribban lägre. Dessutom har jag ju altanodlingarna att ta hand om och jag vill inte hamna i en sits där jag inte orkar med allt, men det är svårt. Jag tror att flera känner igen sig i den där egenskapen vissa av oss har där det är svårt att sätta gränser för sig själv, när man vill så mycket mer. Således kommer ni inte få se en välordnad och tillrättalagd trädgårdsblogg, tvärtom har jag många skam-hörn som borde fixas, helst igår. Jag kan dock tycka att det är lite skönt att se och läsa om andras trädgårdar och se att allt inte är så himla perfekt. Det känns befriande att se att andra också svär långa ramsor över maskrosor, kirskål och mördarsniglar. Huvudsaken med en trädgård, för mig, är odlarglädjen och att se att det jag sått faktiskt växer, trivs och ger grönsaker, frukt, bär och örter som jag kan använda i matlagningen.
Förra året planterade jag gula krusbär och svarta vinbär så i år hoppas jag kunna göra gelé och marmelad. Buskarna ser ut att ha klarat vintern bra och är frodiga och krusbärsbuskarna har redan blommat och börjat utveckla pyttesmå bär.

Nu kan jag bara hoppas att fåglarna inte äter upp alla krusbär. Förra året fick jag behålla ett enda krusbär, därför att fågelskrällena snodde resten. Jag skickade ut en fråga i en trädgårdsgrupp på Facebook om vad jag skulle göra med krusbäret och fick bland annat detta roliga svaret av en medlem i gruppen: ”Koka sylt på en del, saft på en del och blir det något över så frys in”. Jag satt och skrattade länge åt den kommentaren.
Krusbär verkar vara en vattendelare, folk älskar eller hatar dem, verkar det som. Jag älskar krusbärsmarmelad och krusbärskräm och tycker att de är supergoda att äta direkt från busken om de väl mogna. Jag kan även erkänna att rabarberkräm är något av det godaste jag vet.
En helt ny krusbärsbuske har dessutom dykt upp under ett av äppelträden, jag har alltså inte planterat den själv, utan den har frösått sig (troligen nån av de flygande bärtjuvarna som tappat eller bajsat ut frön där). Jag såg den lilla busken gro redan förra sommaren och nu i år är den riktigt stor och har utvecklat massor av bärkart. Lite nyfiken är jag på vilken sort det är? Gröna, gula eller röda? Grannen har en enorm och jättefin buske med röda krusbär och jag har gröna och gula, så det kan bli vilken sort som helst. Spännande och alltid kul att få en ny bärbuske utan att behöva betala och släpa hem den.
Så det var de goda nyheterna kring bärbuskar, nu till de dåliga.
Min amerikanska blåbärsbuske blev slaktad av hararna i vintras och är nu i ett bedrövligt skick. Är detta inte den sorgligaste blåbärsbuske du sett?

Dock har den skjutit nya blad så jag avstod från att slänga den på komposten utan jag ger den en chans, men den kommer få trängas med pumpaplantor så det kanske tar kål på den. Om den överlever säsongen så måste jag se till att skydda den med nät nästa vinter.

Nu har jag babblat nog så jag önskar dig en skön lördag och hoppas du hittar hit igen!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.