Jag hade på känn att det skulle gå åt helsike, kände det ända ut i tårna, när jag pratade med Bauhaus om min beställning.
Jag var väldigt tydlig med att de skulle skicka en liten lastbil eftersom vägarna på koloniområdet är så smala att en större lastbil inte kan komma fram. Jag var faktiskt tvungen att upprepa detta eftersom kundservicepersonen jag pratade med inte verkade ha alla hästar hemma. Han sa ”Varför måste det vara en liten bil?” när jag precis förklarat varför. Jag upprepade anledningen och han sa att det skulle ordnas och vi avslutade samtalet. Jag hade dock känslan av att människan inte begripit ett dugg av vad jag sagt, trots att jag använde alla pedagogiska knep jag kan (gammal utbildare som jag är).
Mycket riktigt så gick det åt skogen. Istället för en liten bil så kom den största kärra man kunnat uppbåda. Naturligtvis kunde bilen inte köra in på området så valet stod mellan att lämna av allt vid grinden eller helt enkelt inte leverera. Chauffören gjorde faktiskt sitt bästa för att försöka backa in och kom väl ungefär 100 meter innan det tog stopp. Grejerna jag beställt var ju sånt jag faktiskt behövde så jag fick helt enkelt besluta att vi skulle ställa av allt ungefär 250-300 meter från min stuga. En del av leveransen var en hel pall med jord. 45 säckar!
Jag kan säga att det var rätt stor uppståndelse när lastbilen försökte köra in. En gnälltant kom och började härja och när jag förklarade att jag specifikt ringt Bauhaus om att skicka en liten bil så började hon istället gnälla på chauffören. Han hörde det nog inte, för han var fullt upptagen med att ratta sin gigantiska bil och motorljudet överröstade henne. Tur det.
Så mina planer för dagen grusades helt och istället för att fixa min krukplantering och rensa ogräs fick jag istället bära jordsäckarna till stugan.
Jag nollställde min stegräknare innan jag började bära. Det blev 11.777 steg med tung last och det tog två och en halv timme.
Jag var fullkomligt slut efteråt. Musklerna på baksidan av låren och i rumpan värkte så att jag knappt visste om jag skulle skratta eller gråta. Det positiva är att jag åtminstone fick ihop dagens alla steg och hjärtpoäng.
Men jag kommer ringa Bauhaus om det här, för jag betalade trots allt 700 spänn för att få det levererat till tomtgräns.
Jag somnade ovaggad igår kväll. Eftersom jag har artrit så anade jag att jag skulle få vansinnigt ont i lederna (ena höften och armbågarna) efter det ofrivilliga träningspasset men jag sov mig igenom smärtan och nu på morgonen molar det bara lite i lederna. Planerna för dagen var att klippa gräset och rensa och så men jag måste lägga alla jordsäckar på rätt plats först för nu tar de upp halva grusgången till huset.
Jag kommer troligen aldrig mer beställa jordleverans och jag vill helst inte se en jordsäck till i hela mitt liv.